Skogarnas betydelse

Photo: Juho Aalto
En växthusgas är en gas i atmosfären som släpper igenom nästan all solstrålning, men som absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sålunda ger upphov till växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2). Koldioxidhalterna har ökat som en följd av utsläpp från fossila bränslen.

 

Photo: Juho Aalto

Växterna binder och frigör hela tiden växthusgaser och inverkar därmed på atmosfären. En del av den koldioxid som människorna släpper ut i atmosfären binds av växtekosystemen, såsom skogarna, samt i haven.

 

Trädens biomassa bildas av vatten, näring och kol, som härstammar ur atmosfärens koldioxid. I princip gäller alltså att ju fler träd det finns, desto mindre koldioxid finns i atmosfären. Skogarna på jordklotet avlägsnar årligen 8,8 miljarder ton koldioxid ur atmosfären, vilket i stort sett motsvarar en tredjedel av de årliga koldioxidutsläppen från fossila bränslen (Pan et al. 2011).

 

Koldioxidsänkorna, alltså de processer som avlägsnar koldioxid ur atmosfären, har vuxit då koldioxidhalten i atmosfären har ökat (Ballantyne et al. 2012). Det betyder alltså att haven och skogarna avlägsnar mer koldioxid än förut ur atmosfären.

 

Photo: Juho Aalto
Växternas närvaro inverkar på klimatet också genom albedot, det vill säga reflexionsförmågan: ju mörkare jordytan är, desto mindre solstrålning reflekteras tillbaka ut i rymden. Också avdunstningen från växterna inverkar på klimatet. Även om vattenånga är en växthusgas kyler avdunstningen klimatet lokalt.

 

Skogshanteringen inverkar på skogarnas förmåga att binda kol, avdunsta och reflektera solstrålning.

 

Referenser:
Pan Y., Birdsey R.A, Fang J. et al. (2011). A large and persistent carbon sink in the world’s forests, 1990-2007. Science. [DOI:10.1126/science.1201609]

Ballantyne A.P., Alden C.B., Miller J.B. et al. (2012). Increase in observed net carbon dioxide uptake by land and oceans during the past 50 years. Nature [DOI:10.1038/nature11299]