Artiklar

Årsrytmen i en boreal skog följer förändringarna i regionens subarktiska klimat, för vilket det typiska är en lång, kall och mörk period samt en relativt kort och varm period. Boreala… Läs mer »Året i en skog

Energin som växten behöver för sin tillväxt och för att upprätthålla sina livsfunktioner får den ur socker som den bildar i fotosyntesen, där den med hjälp av solljusets strålningsenergi assimilerar… Läs mer »Assimilation

Många år av mätdata har producerat en hel del information om processer i boreal skogen såsom fotosyntesen, transpirationen och andningen. Vi vet ungefär hur träd reagerar på ändringar i ljusets… Läs mer »Hur kan vi modell fotosyntesen?

Efter flera år av matningar får man en hel del information om markrespirationen. Vi vet ungefär hur hastighet av marksändningen bestäms av de förandrare miljöförhållanden. Markrespirationen förändringar exponentiell när temperatur… Läs mer »Hur kan vi modell marksandningen?

Gaser såsom koldioxid och vattenånga rör sig mellan växten och atmosfären genom de klyvöppningar som finns på bladens yta. För att växterna ska få den koldioxid ur atmosfären som behövs… Läs mer »Klyvöppningens funktion

Uteluftens koldioxidhalt är för närvarande cirka 385 ppm och stiger med cirka 2 ppm per år. På den norra hemisfären varierar koncentrationen något med årstiderna. Lägst är den sommartid då… Läs mer »Koldioxidhalt

Bindning och frigöring av kol är en summa av många biologiska processer. Det första och viktigaste steget i kolbindningen är de gröna växternas assimilation alltså växternas förmåga att i fotosyntesen… Läs mer »Kolets kretslopp

Luftens förmåga att innehålla vatten beror av luftens temperatur: ju varmare luft, desto mer vattenånga kan den innehålla. Luftens relativa fuktighet (RH) är förhållandet mellan den faktiska mängden vattenånga i… Läs mer »Luftfuktighet

Kraftiga ändringar i strålningen får till stånd en årstidsrytm också för lufttemperaturen. Temperaturerna är som högst och som lägst omkring en månad efter strålningens högsta och lägsta lägen. I de… Läs mer »Lufttemperatur

Det kol som bundits under assimilationen slutar som förna på marken, som döda rötter eller som enskilda växter. Träden koncentrerar betydande mängder kol till rötterna och till sina mykorrhizasymbionter. Kol… Läs mer »Markandning

I markens kemiska och biologiska processer har vattnet en stor betydelse. I vår uppföljningsskog är jordmånen moränmark, precis som största delen av Finlands jordmån. I en sådan jordmån är den… Läs mer »Markens fuktighet

Markens temperatur ändras långsamt. Nära markytan är temperaturvariationerna kraftigare än djupare ner. Följaktligen är ytjorden på sommaren varmare och på vintern kallare än djupare liggande jordskikt. Markens temperatur följer förändringar… Läs mer »Markens temperatur

Assimilationen kan mätas på många olika sätt. Den metod vi använder är att följa hur koldioxiden binds. Vi sluter in en liten del av växten i en kammare och följer… Läs mer »Mätning av assimilationen

Metod för att mäta markrespirationen är ganska enkel. Vi satt kammaren på market och följer med hur koldioxidhalten förändras i kammarens luftrum. Om markvegetation binder koldioxid till sig, koldioxidhalten sjunker… Läs mer »Mätning av marksandning

För att man ska kunna förstå och förutspå biologiska processer av den typ assimilationen utgör är det nödvändigt att man känner till de miljöfaktorer som inverkar på processerna. Jordens rörelse… Läs mer »Miljöfaktorer

Efter flera år av mätningar får man en hel del av information om växtens andning. Vi vet ungefär hur hastighet av växt andningen bestäms av de förändrade miljöförhållandena. Växt andningen… Läs mer »Modell

En växthusgas är en gas i atmosfären som släpper igenom nästan all solstrålning, men som absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sålunda ger upphov till växthuseffekten. En… Läs mer »Skogarnas betydelse

Artsammansättningen i skogen styrs av klimatet (som bestämmer nederbörd och temperatur) och latituden (som bestämmer ljusintensiteten). Naturliga växtekosystem påverkar emellertid också sin egen miljö och formar sålunda om artsammansättningen. Successionen… Läs mer »Skogens livcykel

Solstrålningen gör fotosyntesen möjlig. De gröna växterna kan bäst utnyttja i stort sett våglängderna för det synliga ljuset (ca 400–700 nm). Det här för växterna användbara ljuset går under benämningen… Läs mer »Solstrålning

Hyytiälä skogsstation i Juupajoki är en enhet under agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Ändamålet med stationen är att möjliggöra forststudenternas fältkurser och vetenskaplig forskning i fältförhållanden. Våra koldata har samlats… Läs mer »Vår mätstation SMEARII

Samtidigt som koldioxid strömmar in i bladet genom små porer, klyvöppningar, på bladets yta, strömmar vatten ut genom klyvöppningarna. Den drivande kraften är en skillnad mellan vattenhalten i atmosfären och… Läs mer »Vattenavsöndring

På samma sätt som djuren behöver också växterna energi för sin egen ämnesomsättning, transporter och tillväxt. Den energi som behövs får växten genom att oxidera, alltså förbränna, de socker och… Läs mer »Växtens andning