För att man ska kunna förstå och förutspå biologiska processer av den typ assimilationen utgör är det nödvändigt att man känner till de miljöfaktorer som inverkar på processerna. Jordens rörelse i förhållande till solen får till stånd att miljöbetingelserna växlar kraftigt. Solstrålningens växlingar under året… Läs mer »Miljöfaktorer
Energin som växten behöver för sin tillväxt och för att upprätthålla sina livsfunktioner får den ur socker som den bildar i fotosyntesen, där den med hjälp av solljusets strålningsenergi assimilerar koldioxid och vatten. Under fotosyntesen frigörs syre ut i luften. Gaserna strömmar mellan växten och… Läs mer »Assimilation
Assimilationen kan mätas på många olika sätt. Den metod vi använder är att följa hur koldioxiden binds. Vi sluter in en liten del av växten i en kammare och följer med hur koldioxidhalten förändras i kammarens luftrum. Om växten binder koldioxid sjunker koldioxidhalten i kammaren,… Läs mer »Mätning av assimilationen
Hyytiälä skogsstation i Juupajoki är en enhet under agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Ändamålet med stationen är att möjliggöra forststudenternas fältkurser och vetenskaplig forskning i fältförhållanden. Våra koldata har samlats in av materialflödesstationen SMEARII,som 1995 grundades vid Hyytiälä skogsstation. Avsikten med den är att man… Läs mer »Vår mätstation SMEARII
Metod för att mäta markrespirationen är ganska enkel. Vi satt kammaren på market och följer med hur koldioxidhalten förändras i kammarens luftrum. Om markvegetation binder koldioxid till sig, koldioxidhalten sjunker i kammaren. Koncentrationen stiger däremot eftersom växter och marken samtidigt andas ut koldioxid. Då kammaren… Läs mer »Mätning av marksandning
Många år av mätdata har producerat en hel del information om processer i boreal skogen såsom fotosyntesen, transpirationen och andningen. Vi vet ungefär hur träd reagerar på ändringar i ljusets intensitet (PAR), luftfuktigheten (VPD) och markens fuktighet (REW) i olika säsong. Denna information kan presentera… Läs mer »Hur kan vi modell fotosyntesen?
Efter flera år av matningar får man en hel del information om markrespirationen. Vi vet ungefär hur hastighet av marksändningen bestäms av de förandrare miljöförhållanden. Markrespirationen förändringar exponentiell när temperatur ökar och detsamma gäller för växt andning. Marks respiration fördubblar ungefär när temperatur stiger 10… Läs mer »Hur kan vi modell marksandningen?
En växthusgas är en gas i atmosfären som släpper igenom nästan all solstrålning, men som absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sålunda ger upphov till växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2). Koldioxidhalterna har ökat som en följd av utsläpp… Läs mer »Skogarnas betydelse
Årsrytmen i en boreal skog följer förändringarna i regionens subarktiska klimat, för vilket det typiska är en lång, kall och mörk period samt en relativt kort och varm period. Boreala skogar är fuktiga ekosystem som sällan lider av torka, men vintertid är vattnet i form… Läs mer »Året i en skog
Artsammansättningen i skogen styrs av klimatet (som bestämmer nederbörd och temperatur) och latituden (som bestämmer ljusintensiteten). Naturliga växtekosystem påverkar emellertid också sin egen miljö och formar sålunda om artsammansättningen. Successionen illustrerar de naturliga artförändringarna under en längre tid. Träd och andra stora växter inverkar på… Läs mer »Skogens livcykel